Historia

Kort om nationen

Sydskånska Nationen, som vi heter idag, hette tidigare Ystad nation och var en del av Skånska nationen som existerade fram till slutet på 1800-talet.

I början av 1800-talet hade den Skånska nationen blivit så stor (hela 200 medlemmar) att det blev svårt för inspektorn att ha kännedom om alla medlemmars förhållanden. Den 8 maj år 1833 godkändes därför en ny stadga som delade upp den Skånska nationen i sex avdelningar: Lund, Lunds distrikt, Malmö, Landskrona och Helsingborg, Ystad och Kristianstad.

Var och en utav dessa avdelningar leddes av en avdelningskurator. Den här nya organisationen blev dock ganska krånglig och när inspektor Gustaf Ljunggren meddelade att han skulle avgå år 1889 rekommenderade han att man inte skulle välja någon ny inspektor för Skånska nationen då ”frågan om nationens delning på senare tiden man och man emellan diskuterats”.

Efter att en kommitté utrett saken lades förslaget om att Skånska nationen skulle delas fram på nationsmötet den 16 maj år 1889. Skånska nationens sista nationsmöte hölls den 25 november år 1889 och den 1 januari 1890 trädde delningen i kraft och Ystads nation bildades. Upptagningsområdet enligt den gamla indelningen för Ystads nation var ”Ystads eller Cimbritshamns Städer, eller inom Färs, Albo, Ingelsta, Jerresta, Herresta, Ljunits och Wemmenhögs Härader”.

I samband med att nationsmötet år 1954 beslutade att bygga ett nationshus, beslutades det även att Ystads nation skulle byta namn till den Sydskånska nationen. Orsaken till detta namnbyte var att nationen hade, utöver sitt befintliga upptagningsområde, även tilldelats Trelleborgs stad (tillsammans med Skanör och Falsterbo, samt Skytts härad) som upptagningsområde. Det nya namnet skulle alltså vara mer inkluderande. I samband med byggnationen av nationshuset genomfördes en insamling och med bidrag från samtliga upptagningsområden kunde vi söka namnet Sydskånska nationen.

 

Knävlingagillet

Varje år när isen släpper håller vi balen Knävlingagillet. Knävlingagillet instiftades år 1967 av Anders Mårtensson och Catharina Markborn och hålls varje år i slutet av vintern. Bakgrunden till gillet är att bönderna sågs en gång om året för att reglera sina skulder. Alla bönderna hade varsin ”Knävling”, en träbricka i vilken skulder och fordringar inristats, i sin ägo och när man reglerat skulderna höll man ett gille, Knävlingagillet. 2017 firade balen 50 år och det firades i Stora Salen å AF-borgen med pompa och ståt.

 

Hedersledamöter

Hedersledamot är nationens främsta utmärkelse. Nationen och Knävlingarådet utser varje år en hedersledamot.

 

Vännationer

Vi har två vännationer, Norrlands nation i Uppsala och Wiirpurilainen Osakunta i Helsingfors.

Join our
mailing list

to stay up date

Please enter a valid e-mail